Vilken färg får din katt vara?
Länder har vanor och traditioner som ofta hindrar utveckling. Kriser förändrar samhällen. Ibland är förändringen medveten men ibland så är det krisen som styr. Hur kommer pandemin påverka världen?
Deng Xiaoping, Kinesisk ledare 1978 till 1992, lär ha sagt att det spelar ingen roll vilken färg katten har, bara den kan fånga möss. Påståendet syftade till att öppna upp för kapitalistiska lösningar jämte de kommunistiska för att föra Kina framåt. Oavsett om han yttrade orden eller inte så är Kinas tillväxt och framfart de senaste 40 åren en av världshistoriens stora händelser. Det var Deng Xiaoping som satte det hela i rullning genom att våga ifrågasätta kommunistpartiets sanningar. Istället har partiet ägnat sig åt att hitta ett språk som tillåter privata initiativ samtidigt som partiets makt inte får ifrågasättas.
En katt med många färger smälter in bättre.
Sovjets fall beror delvis på dess oförmåga att ifrågasätta sina sanningar. I det kommunistiska systemet så var en lösning inte bedömd för det resultat den kunde ge. En lösning bedömdes utifrån hur kommunistisk och socialistisk den var. Detta bidrog till Sovjets fall. Där bönder producerade mer om de fick behålla en del själv så drev partiet kollektivisering med svält som resultat. Korruption, brister och maktmissbruk ledde till att folket och, till slut den egna ledningen, tappade tron på sin egen stat.
USA har länge vandrat samma stig. Med alla sina problem med sjukvård, utbildning och fattigdom har lösningen alltid funnits i marknaden. Även efter den horribla kollaps som inleddes av Lehman Brothers kollaps, så är det marknaden som har alla lösningar. Obamas sjukvårdsreform har samlat högerkrafter att besegra den och andra statssubventionerade initiativ. Amerikaner verkar tycka att tekna en dyr sjukförsäkring eller inte ha något skydd alls är ett verkligt val. Danna lögn existerar för systemet målar upp den arbetslöse som lat och får därmed skylla sig själv - sitt eget val att vara lat.
Utifrån ett Europeiskt perspektiv så framstår både den gamla Sovjetiska och den Amerikanska ställningen skrattretande. Europa ser att ibland är det bättre och mer effektivt med statliga lösningar och ibland med privata. Sällan är det svart eller vitt.
USA förlitar sig på ett statsbyggt motorvägsnät, en statligt finansierad arme och statssubventionerad sjukvård åt äldre. Lösningen är att, som i Kina, klä dessa initiativ i andra ord så att de inte kallas för socialistiska eller statliga.
Förändringen händer nu. Inför otroliga dödstal i coronapandemins spår, har USA öppnat sjukvården för alla coronadrabbade, infört arbetslöshetsersättning och börjat undersöka hur man kan dela ut gratis skolmat. Mitt i en kris, med lite tid att tänka och förbereda sig, har USA med ett högerkonservativt Republikanskt styre, valt att vandra en annan stig. Privata initiativ som funkar så bra när det är lugnt och regler fungerar, visar sig inte alls lämpade åt situationer som kräver samarbete, där målet är långsiktigt, det vill säga själva överlevnaden av samhället.
USA är långt ifrån att komma igenom pandemin.
Men...
Kanske blir det USA som samhälle som kommer att förändras mest efter att pandemin klarats av. Alla dessa socialistiska ideer och tankar har nu satts i verket för att rädda individer, samhällen, kanske själva nationen. Hur lätt blir det att stänga ner dem?
Många av de skyddsnät som ändå finns i USA, skapades under depressionen när Franklin Roosevelt gick in och räddade kapitalismen från sig självt. Nu faller det på Trump att rädda landet med samma socialistiska handlingar även om han inte alls delar Roosevelts vision.
